Vanliga myter om hästfoder
Ett fjolårshö har lägre sockerinnehåll och passar bra till hästar med fång.
Detta stämmer inte. Forskning visar att sockerinnehållet inte sjunker hos hö, oavsett om det har lagrats 12 eller 24 månader. Välj i stället ett analyserat grovfoder med lågt sockerinnehåll.
Det är alltid dåligt att fodra med ett grovfoder som inte har ett lågt sockerinnehåll
Nej, detta stämmer inte.
Kolhydrater är hästens viktigaste energikälla och kan delas in i strukturella kolhydrater (fibrer) och icke strukturella kolhydrater (socker). Ibland namnges de också som lättlösliga kolhydrater eller ”water soluble carbohydrates” vilket brukar förkortas WSC. Det vi i dagligt tal kallar för socker innefattar glukos, fruktos, sukros och fruktaner.
För friska och arbetande hästar kommer sockret tillsammans med fibrerna vara en viktig energikälla som inte är dåligt för hästarna. Men för hästar med insulinresistens, PPID och PSSM kan större mängd socker bli problematiskt. Det beror på att de enkla sockerarterna (glukos och fruktos) som hästen får i sig via fodret tas upp i blodet direkt från tunntarmen. Det samma gäller sukros som först bryts ner till glukos och fruktos i tunntarmen som sedan tas upp i blodet. När detta sker kommer blodglukoshalten att stiga varpå även insulinnivåerna ökar. Detta är en riskfaktor för hästar med insulinresistens, PPID och PSSM. När det kommer till fruktan är det inte helt klarlagt var och hur dessa bryts ner hos hästen. Hästen saknar enzym i tunntarmen som kan bryta ner fruktoskedjorna som fruktan består av. Däremot kan lågt pH sönderdela fruktan vilket gör att en del av fruktanerna antas sönderdelas i den nedre delen av magsäcken där det är ett väldigt lågt pH-värde. De fruktaner som inte bryts ner förmodas passera vidare till grovtarmen där det sker en mikrobiell nedbrytning av fruktan. Eftersom inte fruktans nedbrytning hos hästen är helt klarlagd så är det oklart vilken påverkan dessa har på hästar både med och utan insulinresistens, PPID och PSSM.
Att blötlägga grovfodret innan utfodring garanterar ett lågt sockerinnehåll.
Att blötlägga hö för att minska andelen lättlösliga kolhydrater rekommenderas ibland. Men forskning visar att effekten inte är särskilt stor i relation till den ökade arbetskostnaden och miljöpåverkan. För att blötläggningen ska få effekt behöver stora mängder vatten användas då det krävs 17 liter vatten per kilo för att blötläggningen ska få effekt. Dessutom måste grovfodret ligga i blöt i minst tolv timmar. Blötläggningen påverkar dessutom den hygieniska kvaliteten i fodret och lakar ur mineraler och vitaminer. Välj i stället ett analyserat grovfoder med lågt sockerinnehåll för att säkerställa en säker utfodring till hästar i behov av grovfoder med lågt sockerinnehåll.
Jag har en lättfödd häst och bör därför fodra ett grovfoder med lågt näringsinnehåll.
Delvis sant. Till en lättfödd häst bör man begränsa intaget av energi, dvs kalorier. Därför är det bra att välja ett grovfoder med lågt energiinnehåll. Däremot behöver även lättfödda individer täcka sitt proteinbehov. Välj därför ett grovfoder med lågt energiinnehåll och ett proteininnehåll som är välbalanserat. Rekommenderat bör grovfodret innehålla 6 g smältbart råprotein/MJ, även till lättfödda hästar.
Travhästar ska äta grovfoder med lågt proteininnehåll.
En vanlig missuppfattning är att travhästar ska utfodras med ett grovfoder med lågt proteininnehåll. Detta stämmer inte.
För samtliga hästar, oavsett disciplin bör hästens proteinbehov täckas. Den vuxna hästens proteinbehov är 6 gånger så högt som dess energibehov. För unghästar och avelsston är behovet ännu högre. Det innebär att travhästar bör fodras med ett grovfoder med en ungefärlig kvot på 6 g smältbart råprotein/MJ. En studie gjord på SLU visade att hästar som får ett högre proteininnehåll i foderstaten än normalt får mer glykogen och grenade aminosyror i musklerna vilket indikerar att ett grovfoder med högt proteininnehåll inte verkar ha några negativa effekter på energiomsättningen i musklerna. Studien visade också att prestationsförmågan i samband med ett simulerat travlopp inte försämrades.
Hästen äter bajs för den har mineralbrist.
Studier visar att främsta orsaken till avvikande beteenden kopplade till födointag och födosök är den totala, dagliga fodergivan. Mängden foder hästen tilldelas spelar en avgörande roll för utvecklingen av dessa beteenden.
Hästar som har för lite sysselsättning riskerar att utveckla avvikande beteenden som sedan är svåra att bli av med. Se därför till att fodra hästen tillräcklig mängd grovfoder dagligen. Välj ett analyserat grovfoder med ett anpassat näringsinnehåll. Med ett balanserat och lågt näringsinnehåll kan en något större giva grovfoder ges jämfört med om fodret har ett högt näringsinnehåll.
Hästen behöver extra B-vitamin vid pälsfällning.
Det finns inga studier som stöder att B-vitamin har positiva effekter på hästens pälsfällning. B-vitaminer tillverkas av mikroorganismerna i hästens grovtarm och tillsammans med B-vitamininnehållet i hästens vanliga fodermedel täcks hästens normala behov.
En grovfoderanalys är en liten investering som ger stora vinster – både ekonomiskt och för djurens hälsa.
kollafodret Häst innehåller allt du behöver för att få ett snabbt och tillförlitligt svar på hur näringsvärdet är i ditt grovfoder.
Provet analyseras av Vidilab som är Sveriges ledande laboratorium inom träckprovsdiagnostik och ackrediterade hos SWEDAC.
