Orsaker till fång och hur fodret påverkar hästen

Fång – en sjukdom med många orsaker

Fång har beskrivits i flera hundra år, trots det är orsakerna inte helt klarlagda. På senare år har forskning visat att en stor andel av hästarna som behandlats för fång har ekvint metabolt syndrom (EMS) och/eller hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID). Detta visar att hästens egen förmåga att hantera socker också har en stor påverkan, utöver själva sockerintaget. En häst utan underliggande problematik klarar av att äta ett högre intag av socker utan att påverkas negativt av det, medan en häst med underliggande orsak kommer reagera redan vid ett lägre intag av socker. Vilka är då dessa underliggande orsaker?

Hästar med metabola- och endokrina störningar

På senare år har forskningen visat att insulin dysreglering (ID) är den vanligaste orsaken till fång. Det är lätt att bli snurrig av alla olika begrepp så vi börjar med att beskriva kopplingen mellan de olika metabola- och endokrina störningarna. Normalt när hästen äter kommer glukos från fodret tas upp i blodet och blodsockret ökar kontrollerat vilket i sin tur gör att bukspottkörteln frisätter insulin. Muskel- och fettceller är känsliga för insulin och glukos tas upp i cellerna som antingen använder energin direkt eller lagrar den. Det innebär att blodsockret och insulinnivån sjunker igen.

Det som händer när det inte riktigt fungerar som det ska är att muskel- och fettcellerna blir mindre känsliga för insulin och glukos tas inte upp lika effektivt, dvs hästen lider av insulinresistens (IR). För att kompensera för detta producerar bukspottkörteln ännu mer insulin och detta kallas hyperinsulinemi som leder till så kallas kompenserad IR. Tack vare det ökade insulinet så kan glukosnivån i många fall fortfarande hållas inom det normala men det som har hänt är att hästen har drabbats av ID, vilket innebär högt insulinvärde som i sin tur är en stor riskfaktor för fång och ibland även högt blodsocker. Hästar med EMS har också ID medan hästar med PPID inte alltid har ID, men de kan ha det. Hästar med PPID har en hormonell störning som beror på en förändring i hypofysen som bidrar till att dopamin, som har en hämmande effekt på ACTH-frisättningen, minskar vilket gör att ACTH ökar. Hästen får då en ökad kortisolproduktion i binjuren. Eftersom hästar med PPID också kan ha ID är det bra att utesluta detta. För en överblick över dessa olika tillstånd, se Figur 1.

Symtom vid fång

Symtomen är varierande, från mycket milda och diffusa till kraftiga. Det är viktigt att uppmärksamma även mindre tydliga symtom för att diagnos ska kunna fastställa och att rätt behandling sätts in. Vanliga symtom vid fång är:

• Står bakåtlutad för att avlasta frambenen
• Ökad värme i hovarna
• Förstärkt digitalpuls (digitalpulsen tas på vardera sida om kotleden)
• Stelhet och ovilja att röra sig eller vända snävt
• Skiftar vikt mellan benen

Val av grovfoder

Många av hästarna med ID är överviktiga och lättfödda. Ofta ses ID hos raser som exempelvis fjording, islandshästar och ponnyer som ofta räknas till lättfödda raser. Förutom regelbunden motion behöver foderstaten ses över. Rekommenderat bör ett grovfoder med lågt sockerinnehåll fodras, här rekommenderas ett totalt sockerinnehåll (WSC) på under 100 g WSC per kg ts. Fodret bör också ha ett bra och balanserat innehåll av energi och protein, där kvoten gärna bör ligga runt 5,5–6 g smältbart råprotein/MJ. Allra bäst är att redan vid inköp välja ett analyserat foder som är anpassat för denna typ av hästar. Men är inte grovfodret analyserat så bör en analys göras för att bekräfta eller utesluta om fodret är lämpligt för utfodring till hästar med ID, EMS eller PPID. Du kan läsa mer om våra analyser för häst här. Hästarna bör hullbedömas kontinuerligt för att utvärdera foderstaten och okontrollerat intag av bete bör undvikas. För längre sysselsättning och ättid är halm ett bra komplement till denna typ av hästar.

För de hästar där en justerad och balanserad utfodring inte är tillräcklig, så kan veterinären utföra ett så kallat oralt glukostoleranstest (OGT) eller utfodringstest (MTT) för att bedöma huruvida hästen har ID eller inte. Numera finns även möjligheten att behandla hästar med ID, vilket görs i samråd med veterinär. Vid behandling används så kallade SGLT-2 hämmare som bidrar till en ökad utsöndring av glukos i urinen, vilket i sin tur leder till minskad hyperinsulinemi och minskad risk för fång. Det forskas mycket kring dessa sjukdomar just nu, vilket gör att vi ständigt får mer kunskap inom detta område.