Tolka din vallprognos
Vid en vallprognos analyseras näringsvärdet i växande vall genom provklipp. Detta gör det möjligt att förutse bästa skördetillfälle för att uppnå önskat näringsinnehåll. Nedan ser du en kort sammanfattning om vad de olika parametrarna innebär samt riktvärden för näringsinnehållet i grovfoder producerat till olika djurslag.
NDF
NDF står för neutral detergent fibre vilket är ett mått på andelen fibrer i grovfodret. Fibrer är viktigt för djurens mag- och tarmhälsa samt en högre andel ökar ättiden och minskar passagehastigheten.
Energi
Energi i näringsanalyssammanhang anges i enheten megajoule (MJ). Energiinnehållet kan mätas och redovisas på flera olika sätt. I Sverige använder vi oss av omsättbar energi (OE) vid beräkning av foderstater. Energiinnehållet i fodret påverkas bland annat av fiberinnehållet vilket i sin tur påverkas av bland annat skördetidpunkt
Råprotein och smältbart råprotein
På liknande sätt som energi kan även proteininnehållet redovisas på olika sätt. Råproteininnehållet är den totala mängden kväve ett foder innehåller multiplicerat med 6,25. Det totala råproteinhalten i fodret ger därmed ingen indikation på huruvida proteinet i grovfodret är av god kvalitet. I värdet smältbart råprotein har man tagit hänsyn till proteinets smältbarhet för djurslaget vilket innebär det protein som de kan tillgodogöra sig. Detta beräknas genom att multiplicera råproteinhalten med en specifik smältbarhetskoefficient. Kvävefixerande växter som exempelvis klöver och lusern innehåller en högre andel protein. Gödslingen av vallen har även betydelse, där en högre kvävegödsling ger ökad andel protein i fodret men även skördetidpunkten är avgörande för proteininnehållet.
WSC (totalt socker)
Vattenlösliga kolhydrater (WSC) analyseras inte i vallprognosprov då sockerinnehållet på den växande vallen varierar mellan dagar och även över tid på dygnet. Därför rekommenderas att efter skörd utföra en fullständig näringsanalys över det skördade grovfodret.
Riktvärden på det färdigproducerade grovfodret för olika djurslag
| Mjölkkor | Omsättbar energi (MJ/kg ts) | Råprotein (g/kg ts) | NDF (g/kg ts) |
|---|---|---|---|
| Mjölkkor högmjölkande | > 11,5 | 150–180 | 450–525 |
| Mjölkkor i sin | 9,5–10,0 | 120–140 | 550–600 |
| Växande ungdjur (intensiv) | > 11,5 | 140–180 | 430–525 |
| Växande ungdjur (extensiv) | > 10,0 | 130–160 | 480–550 |
| Dikor lågdräktiga | 8,5–9,5 | 90–110 | 600–680 |
| Dikor digivande | 9,5–10,0 | 120–140 | 550–600 |
*Källa tabell: Grovfoderverktyget
| Hästar | Omsättbar energi (MJ/kg ts) | Smältbart Råprotein (gram/kg ts) |
|---|---|---|
| Lättfödd häst | < 8,5 | 45–55 |
| Normalfödd häst | 9–10 | 55–60 |
| Svårfödd häst | > 10 | 60–70 |
| Avelsston/växande unghästar | > 10 | 80–90 |
Obs! Kvoten mellan smältbart råprotein bör för samtliga vuxna hästar ligga omkring 6 g smb rp/MJ och för avelsston och växande unghästar bör kvoten ligga över 8 g smb rp/MJ.
| Får | Omsättbar energi (MJ/kg ts) | Råprotein (g/kg ts) | NDF (g/kg ts) |
|---|---|---|---|
| Digivande tackor | > 11,4 | 140–180 | 450–525 |
| Snabbväxande lamm | > 11,4 | 140–140 | 430–525 |
*Källa tabell: Grovfoderverktyget