Tolka din grovfoderanalys
Nöt

Torrsubstans (TS)

Alla typer av foder innehåller mer eller mindre vatten. Torrsubstansen anger hur mycket av fodret som inte är vatten och presenteras oftast i procent. Om ditt foder har en ts-halt på 85% betyder de resterande 15% är vatten. Genom att redovisa näringsämnen per kg ts kan olika foder jämföras med varandra vilket är användbart vid bland annat foderstatsberäkningar. 

NDF

NDF står för neutral detergent fibre vilket är ett mått på andelen fibrer i grovfodret. Fibrer är viktigt för djurens mag- och tarmhälsa samt en högre andel ökar ättiden och minskar passagehastigheten.  

Energi

Energi i näringsanalyssammanhang anges i enheten megajoule (MJ). Energiinnehållet kan mätas och redovisas på flera olika sätt. I Sverige använder vi oss av omsättbar energi (OE) vid beräkning av foderstater. Energiinnehållet i fodret påverkas bland annat av fiberinnehållet vilket i sin tur påverkas av bland annat skördetidpunkt.

Råprotein och smältbart råprotein 

På liknande sätt som energi kan även proteininnehållet redovisas på olika sätt. Råproteininnehållet är den totala mängden kväve ett foder innehåller multiplicerat med 6,25. Det totala råproteinhalten i fodret ger därmed ingen indikation på huruvida proteinet i grovfodret är av god kvalitet. I värdet smältbart råprotein har man tagit hänsyn till proteinets smältbarhet för djurslaget vilket innebär det protein som de kan tillgodogöra sig. Detta beräknas genom att multiplicera råproteinhalten med en specifik smältbarhetskoefficient. Kvävefixerande växter som exempelvis klöver och lusern innehåller en högre andel protein. Gödslingen av vallen har även betydelse, där en högre kvävegödsling ger ökad andel protein i fodret men även skördetidpunkten är avgörande för proteininnehållet.  

*Källa tabell: Grovfoderverktyget

AAT och PBV 

Aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT) beskriver andelen aminosyror som idisslaren kan ta upp ur fodret samt aminosyror från mikroorganismerna i vommen. Det gör att värdet påverkas indirekt av grovfodrets innehåll av kolhydrater. Proteinbalansen i vommen (PBV) talar om vilken balans det är mellan vomlösligt protein och lättlösiga kolhydrater. Höga PBV värden visar på höga andelar lösligt protein och ett överskott på ammoniak.  

WSC (totalt socker)

Vattenlösliga kolhydrater (WSC) består av olika sockerarter där de vanligaste är sukros (vanligt socker), glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker) samt fruktaner. De hittas naturligt i grovfoder. Sockerhalten i ensilage kan även ge en indikation på att ensileringsprocessen har fortlöpt bra och om det har funnits tillräckligt med näring för mjölksyrabakterierna. En hög andel baljväxter kan försvåra ensileringsprocessen på grund av deras låga sockerhalt.  

Nitrat (NO₃⁻)

Växten kan tillgodogöra sig kväve i form av nitrat som finns i mineralgödsel. Om gödslingen är för nära inpå skörd finns det risk för att nitratet inte har omvandlats till ammoniumkväve av växten och är därmed närvarande i vallen. Vid konsumtion av idisslare kommer nitratet att omvandlas till nitrit i vommen, vilket är giftigt. Värden i grovfoder av nitrat bör inte överstiga 3 g/kg TS. 

Mineraler

Mineraler delas in i makromineraler (anges i g) och mikromineraler (anges i mg) och innehållet varierar stort mellan olika vallar. På grund av den stora variationen mellan olika vallar behöver varje parti analyseras för att kunna avgöra mineralinnehållet i grovfodret.

*Källa tabell: Zhao, X., 2014