Analysparametrar för Häst
Grovfoder är den viktigaste komponenten i foderstaten för häst.
Hästar, precis som vi har ett näringsbehov som behöver uppfyllas för att främja hälsa och för att de ska kunna prestera såväl i vardagen som i träning/tävling.
Genom att analysera ditt foder får du möjligheten till att ta reda på olika näringsvärden, innehållet av mineraler och olika sockerarter. Det kan användas som underlag i foderstatsberäkningar och ger förutsättning till att räkna ut vilka andra fodermedel du eventuellt behöver komplettera med.
Utöver att analysen är en förutsättning för optimal utfodring kan den även ge en indikation på huruvida den vallfröblandningen man har är anpassad till hästkategori, om gödslingen har varit optimal eller huruvida man ska välja skördetidpunkt.
Torrsubstans (TS)
Alla typer av foder innehåller en mindre eller större mängd vatten. Torrsubstansen anger hur mycket av fodret som inte är vatten och presenteras oftast i procent. Om ditt foder har en ts-halt på 85% betyder de resterande 15% är vatten. Genom att redovisa näringsämnen på torrsubstansbasis kan man t.ex. jämföra olika foder med varandra. Detta är användbart i bland annat foderstatsberäkningar, vilket är anledningen till att många näringsanalyser idag redovisas i gram/kg TS. Desto lägre ts-halt ett foder har desto större är risken för malfermentation och det är därmed viktigt att efterse den hygieniska kvalitén av sitt foder.
Ungefärlig andel torr substans och vatten i grovfoder.
Aska
Grovfodrets innehåll av aska kan ge en indikation på det totala mineralinnehållet. Olika vallväxter innehåller olika mängd mineraler, där exempelvis klöver har högre halter av kalcium vilket kan ge högre värden av aska. Om innehållet av aska blir för hög, (runt 100 g/ kg TS) kan det vara en indikation på att det har förekommit jordinblandning vid skörd.
Energi
Energi anges i enheten megajoule (MJ). Energiinnehållet kan mätas och redovisas på några olika sätt. Den totala mängden energi som finns i ett foder har benämningen bruttoenergi (BE). Bruttoenergi anger hur mycket energi som frigörs om man eldar upp fodret, utan att beskriva vad djuren kan tillgodogöra sig av det. Omsättbar energi (OE) är bruttoenergin minus den energi som försvinner med urin, träck och gaser. Hur mycket ett djur kan utnyttja av energin i ett foder skiljer sig mellan djurarter. Därmed skiljer sig den omsättbara energin av fodret och redovisas separat för olika djurkategorier (häst eller idisslare) i MJ OE/ kg TS. Energiinnehållet i fodret påverkas bland annat av fiberinnehållet vilket i sin tur påverkas av bland annat skördetidpunkt.
NDF
NDF står för neutral detergent fibre vilket är ett mått på andelen fibrer i grovfodret. Fibrer kan delas upp i cellulosa, hemicellulosa och lignin som är beståndsdelarna i växternas cellväggar. Fibrer är viktigt för djurens mag- och tarmhälsa samt att en högre andel ökar ättiden och minskar passagehastigheten.
Råprotein och smältbart råprotein
På liknande sätt som energi kan även proteininnehållet redovisas på olika sätt. Råproteininnehållet är den totala mängden kväve ett foder innehåller multiplicerat med 6,25. Det totala råproteinhalten i fodret ger därmed ingen indikation på huruvida proteinet i grovfodret är av god kvalitet. I värdet smältbart råprotein har man tagit hänsyn till proteinets smältbarhet i djurslaget, det som de kan tillgodogöra sig. Detta beräknas genom att multiplicera råproteinhalten med en specifik smältbarhetskoefficient. Vallfröblandningen har en betydelse för proteininnehållet. Kvävefixerande växter som exempelvis klöver och lucern innehåller en högre andel protein. Gödslingen av vallen har även betydelse, där en högre kvävegödsling ger ökad andel protein i fodret. På samma sätt som för energiinnehållet är även skördetidpunkten avgörande för proteininnehållet.
Kvot smältbart råprotein/omsättbar energi
Kvoten anger förhållandet mellan råprotein och energi i fodret och används i hästfoderstater där proteinbehovet ofta anges per energienhet. I en foderstat för de flesta hästkategorier är det rekomenderade värdet 6 g råprotein/ MJ OE*
*Dräktiga/Lakterande ston behöver 12 g smältbart råprotein/ MJ OE för tilläggsenergin.
WSC (totalt socker)
Vattenlösliga kolhydrater (wsc), består av olika sockerarter där de vanligaste är sukros (vanligt socker), glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker) samt fruktaner. De hittas naturligt i grovfoder. För hästar med påvisat insulinresistens, PPID eller PSSM finns det en rekommendation på maximalt 100–120 g WSC/ kg TS i grovfoder. Sockerhalten i höslage kan även ge en indikation på att ensileringsprocessen har fortlöpt bra och om det har funnits tillräckligt med näring för bland annat mjölksyrabakterier. En hög andel baljväxter kan försvåra ensileringsprocessen på grund av deras låga sockerhalt.
Mineraler
Mineraler är viktiga för djuren för att de ska kunna leva ett hälsosamt liv, där kroppens olika fysiologiska processer ska kunna fortlöpa. Vissa mineraler behövs i större mängd och benämns som makromineraler medan mikromineralerna behövs i en mindre mängd.
Mineral Bas
I paketet mineral bas ingår makromineralerna kalcium (Ca), fosfor (P), magnesium (Mg), kalium (K), natrium (Na) och svavel (S) samt mikromineralerna järn (Fe), koppar (Cu), zink (Zn) och mangan (Mn). I paketet ingår även en uträkning av Ca/P kvoten. Hästar behöver Kalcium och fosfor i en lämplig proportion för att kunna bibehålla viktiga funktioner i kroppen och kunna prestera på träning och tävling. Värdet bör ligga mellan 1,2–1,8.
Mineral Extra
I mineral extra ingår mineraler från mineral bas och ytterligare tre mikromineraler, selen (Se), molybden (Mo) och kobolt (Co). Grovfoder producerat i Sverige har generellt låga selen värden.
Rekommendationer för utfodring
För hjälp med foderstatsberäkning kan rådgivare kontaktas.
Du kan även läsa mer hos HästSverige och SLU nedan.