
Fodring under dräktighet och digivning
Under dräktighet och digivning ökar hästens näringsbehov vilket ställer höga krav på utfodringen. Det betyder också att valet av grovfoder kommer bli avgörande för om kraftfoder behöver fodras och i så fall hur mycket. Det bästa är om grovfodret som fodras är anpassat för hästens ökade behov och så stor del av behovet kan täckas genom grovfodret.
Foderstaten behöver justeras i slutet av dräktigheten
I början av dräktigheten sker ingen förändring av hästens näringsbehov. Det är först när hästen går in i den 8:e dräktighetsmånaden som ett dräktighetstillägg tillkommer. Sedan ökar detta tillägg under senare delen av dräktigheten fram till fölet föds. Detta beror på att fostertillväxten främst sker under de sista tre månaderna av dräktigheten. Stoets energibehov beräknas i procent av underhållsbehovet och ökar succesivt under dräktighetens senare del. I normala fall är proteinbehovet 6 g smb rp/MJ men i dräktighetstillägget är behovet 12 g smb rp/MJ. För en 500 kilos häst innebär det att behovet ökar enligt Tabell 1.
Tabell 1. Näringsbehov för en 500 kilos häst under dräktigheten
| Dräktighetsmånad | Tillägg (% av underhåll) | Energibehov (MJ) | Proteinbehov (g smb rp) |
|---|---|---|---|
| Underhållsbehov | – | 56 | 336 |
| 8–9 | + 15 % | 64 | 437 |
| 10 | + 25 % | 70 | 504 |
| 11 | + 30 % | 73 | 538 |
Foderstat under digivning
Under digivningen ökar stoets näringsbehov ytterligare. Dagligen producerar stoet mjölk motsvarande 2,5–3,5 % av kroppsvikten som sedan minskar succesivt efter de första digivningsmånaderna. Tabell 2 visar hur behovet för en 500 kilos häst ser ut under digivningen.
Tabell 2. Näringsbehov för en 500 kilos häst under digivningen
| Digivningsmånad | Tillägg (% av underhåll) | Energibehov (MJ) | Proteinbehov (g smb rp) |
|---|---|---|---|
| 1–3 | + 100 % | 112 | 1008 |
| 4 fram till avvänjning | + 70 % | 95 | 806 |
Det är inte ovanligt att stoet tappar vikt och även faller ur muskulärt under digivningen om dess högre behov inte täcks. För att täcka det ökade behovet behöver näringsinnehållet i grovfodret vara tillräckligt högt. Eftersom proteinbehovet ökar mer i förhållande till energibehovet bör kvoten mellan protein och energi i grovfoder till avelsston ligga omkring 7–8 g smb rp/MJ jämfört med rekommendationen på 6 g smb rp/MJ till vuxna hästar i vila och arbete.
Även mineralbehovet ökar
Något som man kanske inte tänker på är att även mineralbehovet ökar under dräktighet och digivning. Det gäller främst hästens behov av makromineraler såsom kalcium (Ca), fosfor (P) och magnesium (Mg). För att kunna beräkna en balanserad foderstat som säkerställer att hästens behov täcks är det därför viktigt att analysera grovfodret, både med avseende på energi och protein men också mineraler.
Vill du läsa mer om våra analyser hittar du mer information här. Behöver du hjälp med att beräkna en foderstat till hästen under dräktighetens olika skeden samt under digivningen kan du även få hjälp med det, läs mer om det här.
